Owl City - Fireflies

Riktigt bra dänga som gör en på glatt humör :)
Enjoy!

Kan vara den bästa låten som gjorts!!

Nu har jag kommit hem från min första tävling på väldigt länge, kommer inte ens ihåg när. Tror senaste tävlingen var i Estland någon gång förra vintern..

Men denna helg var jag och spela Borlänge U19 Elit. Innan tävlingen så visste jag inte hur det skulle gå alls, jag brukar kunna känna hur bra/dålig formen är. Men inte innan denna helg. Jag började med att spela en väldigt tuff singel, det blev en lång och jobbig tre setare som innehöll det mesta, nätrullare, ramträffar, tveksamma linjebeslut. Men jag kände mig rätt så fräsch. jag förlorade första set, det var bra spel från båda, jag hade inte riktigt hittat linjerna än så det var några lyft och smashar som satt på fel sida av linjen. Men det blev ändringar på det i andra och tredje set då jag spelade ett helt annat spel, mer aggressivt och avgjorde duellerna mycket tidigare. Precis så som jag ska spela.

Det kändes verkligen som en sten föll från bröstet, en sådan lättnad!! Att äntligen vara tillbaka, att få visa mig själv och andra att JAG KAN!!!!!!

Jag spelade 6 matcher på lördagen och det kändes i kroppen på kvällen!  Det blev i alla fall kvartsfinal i singel och semifinal i Dubbel. vilket är ett godkänt resultat. jag är väldigt nöjd. framförallt med mitt spel i singel. jag har kämpat och kämpat och motgångarna har bara blivit fler och fler. Men nu kändes det ändå som om det kanske släppte lite för mig, att jag började hitta tillbaka till det spel som jag en gång har spelat.

Jag har haft det väldigt tungt mentalt och tänkt mycket negativt när det gäller träningar och min form osv, men jag har alltid stöd runt omkring mig som får mig på benen igen. Moa är underbar på många sätt!, hon får mig att vända det negativa till positivt.. Hon ger mig lite extra kraft att orka komma upp igen ur skiten. mina föräldrar som alltid finns till, i alla väder! Finns nog inga andra föräldrar som är så engagerade. Det är jätte skönt!!!

Nu ska jag ta med mig denna framgång och härliga känsla från helgen och fokusera på Swedish International som  börjar på Torsdag! Håll tummarna för mig!

Let's kick some ass!!
=)

Shake it!!

Nu är det dags för en ny säsong med badminton. Samtidigt som min kropp fylls med glädje så är det ändå en lite känsla av rädsla som gör sig synlig. Jag vet inte vart den kommer ifrån, men jag antar att innerst inne så är jag rädd för att misslyckas, rädd för att göra mig själv besviken, och alla andra som tror på mig, men mest mig själv.

Jag haft så många motgångar som gjort att jag inte har kunnat prestera 100%. Mentalt så tar det massor på mig. Visst, det går att bara kämpa på, men hur länge ska man göra det utan resultat? hur länge orkar man? jag brukar vara positiv, och bara se framåt, det som varit har varit och går inte att ändra på, nästa gång gör man det annorlunda.

Hela tiden har jag fått börja om på ruta ett. jag har kunnat träna på bra en period, sen kommer sjukdom eller någon mindre skada som gör att jag inte kan träna, jag är borta 1 vecka, sen är det som jag tränat upp borta. då får jag börja om igen, medan dom andra kan köra på och utvecklas, det skapar en stress inom mig som gör mig galen. Jag får prestationsångest och allting låser sig.

Det som hjälpte mig förut var meditering. Vet inte varför jag slutade med det. Får ge det ett försök igen och se om det har samma positiva effekt som förut.

Det som ligger framför mig nu dom kommande veckorna är Div 1 spel, Borlänge SGP, Swedish International, Senior SM, U22 SM. Det är dom stora tävlingarna jag måste fokusera på att spela bra i.

Jag vet att jag har människor runt mig som stöttar mig vad som än händer, och det är jätteskönt att ha det stödet i ryggen.

Nu är det dags för träning!
ha det gött!!

Allt som varit, allt som hänt. Jag försöker för varje dag som går att komma över allt som sårat mig. Mitt hjärta har alltid hjälpt mig när jag velat. kärleken har alltid varit större än hatet. Jag har alltid sett till att människor i min omgivning mår bra, mina bekymmer kan vänta.

Den ända gång jag har tänkt på mig själv mer än någon annan, det kan jag inte ta upp här, men den som det handllar om vet vad jag pratar om. Visst, jag blev väldigt sårad, det var en kniv i hjärtat.. Men klarar jag mig utan dig? NEJ! Jag ville inte ens försöka, mitt hjärta skrek efter ditt! dom dagarna du inte var min, var ett helvete! jag var tillbaka till det mörka rummet där jag vinglat runt så länge innan jag träffade dig! Ibland tog ilskan över men min kärlek till dig var alltid kvar, den försvann inte. Den gör nog aldrig det, för jag hittar nya saker med dig som jag bara inte kan göra annat än älska. Och jag vill tacka dig för att du inte tappade din kärlek till mig, utan din kärlek hittade tillbaka till mig igen. TACK!!!

Alla skador som jag haft, dom är äntligen borta! det har till och med behövt en operation plus sex månaders rehab för att kunna komma tillbaka till den sport mitt hjärta brinner för, Badminton.  Det är det jag håller på med om dagarna, när jag inte jobbar. Det börjar bli mer som ett jobb. 2-3 ggr om dagen är jag nere i badmintonhallen och jagar fjäderbollar eller i gymmet och lyfter skrot för att förhindra att mer skador ska komma. Många tycker jag är dum i huvuvdet som håller på. Men jag låter dom tycka det, skulle domma känna samma sak för badminton som jag, så hade dom fattat.  Nu är det dags för en ny säsong, nya tävlingar och träningar. Det ser jag fram emot, men min underbara flickvän vid min sida så orkar jag fortsätta satsa. Jag har gett badminton så mycket av min tid och passion för att inte satsa 100% på den. Ni vet i alla fall vart ni får tag på mig. :)

Simma lugnt!

Då var det ett nytt år! 2010!

Det blev inga nyårslöften för min del. Det brukar inte gå så bra för mig med mina löften. :P

Men det jag hoppas på är att 2010 kommer vara fyllt med framgångar, lycka. Känns som att det är dags för mig nu, att få lyckas. Jag är ganska trött på att misslyckas. Så nu detta år ska det gå vägen, det ska i allafall vara ett steg i rätt riktning.

När jag säger framgångar menar jag inte bara med badmintonen utan på jobbet, med mitt förhållande med underbara moa. Att vi tar ett steg i vårt förhållande, att vi flyttar ihop. Det är mycket beroende på mig. Men som sagt så ska det bli ändringar detta år. Det är ingen idè att titta bakåt, då går man med ryggen in i framtiden.

Hoppas ni får ett härligt 2010!!
God fortsättning på er alla!