toomuchisneverenough

Allt som varit, allt som hänt. Jag försöker för varje dag som går att komma över allt som sårat mig. Mitt hjärta har alltid hjälpt mig när jag velat. kärleken har alltid varit större än hatet. Jag har alltid sett till att människor i min omgivning mår bra, mina bekymmer kan vänta.

Den ända gång jag har tänkt på mig själv mer än någon annan, det kan jag inte ta upp här, men den som det handllar om vet vad jag pratar om. Visst, jag blev väldigt sårad, det var en kniv i hjärtat.. Men klarar jag mig utan dig? NEJ! Jag ville inte ens försöka, mitt hjärta skrek efter ditt! dom dagarna du inte var min, var ett helvete! jag var tillbaka till det mörka rummet där jag vinglat runt så länge innan jag träffade dig! Ibland tog ilskan över men min kärlek till dig var alltid kvar, den försvann inte. Den gör nog aldrig det, för jag hittar nya saker med dig som jag bara inte kan göra annat än älska. Och jag vill tacka dig för att du inte tappade din kärlek till mig, utan din kärlek hittade tillbaka till mig igen. TACK!!!

Alla skador som jag haft, dom är äntligen borta! det har till och med behövt en operation plus sex månaders rehab för att kunna komma tillbaka till den sport mitt hjärta brinner för, Badminton.  Det är det jag håller på med om dagarna, när jag inte jobbar. Det börjar bli mer som ett jobb. 2-3 ggr om dagen är jag nere i badmintonhallen och jagar fjäderbollar eller i gymmet och lyfter skrot för att förhindra att mer skador ska komma. Många tycker jag är dum i huvuvdet som håller på. Men jag låter dom tycka det, skulle domma känna samma sak för badminton som jag, så hade dom fattat.  Nu är det dags för en ny säsong, nya tävlingar och träningar. Det ser jag fram emot, men min underbara flickvän vid min sida så orkar jag fortsätta satsa. Jag har gett badminton så mycket av min tid och passion för att inte satsa 100% på den. Ni vet i alla fall vart ni får tag på mig. :)

Simma lugnt!